Vackra drakar vill gärna flyga - del 2

Några byggtips...

Tejp är mycket bra att använda för att fästa stomme vid segel. Välj en tejp som är stark och har bra klister. På en solig sandstrand visar tejpen sitt rätta jag: En dålig tejp släpper i värmen och tar åt sig en massa sand i stället. Då blir draken tyngre och efterhand svårflugen. TESA-tejp är den bästa tejpen.

För att fästa skelettet vid seglet går det bra med vanlig genomskinlig tejp, men i pinnarnas kortändar är det bättre att använda vävburen tejp, eftersom påfrestningarna är större där. Det gäller särskilt den ända som är längst fram; den nöts mest varje gång draken störtar.


Figur: Tejp runt pinnens kortända

Tejpa över kortändarna på pinnarna, annars finns det risk att pinnarna glider ur seglet. Om du bygger små och lätta drakar så tänk på att använda lika stora tejpbitar överallt för tyngdbalansens skull.

Till skelett är bambu det bästa materialet: det är väldigt starkt och lätt. På en handelsträdgård kan du köpa bambu i olika längder. Ofta är den bambun för grov, men du kan mycket lätt klyva den. Har du haft otur har du fått tag i ett stycke som är vridet, så att klyvbitarna ocskå blir vridna, men de går att använda i alla fall. Klyv flera gånger så att du får fram bitar som har en viss spänst utan att vara för mjuka. (När den klyvs blir det väldigt vassa stickor!) Bambun kan du lätt böja till så att den får en permanent böjning: Mjuka böjar genom att basa eller tvära böjar genom hög värme. Lägg biten i blöt i badkaret ett par timmar först.

Mjuk böj: Lägg pinnen efter en form och låt torka. Använd hårtork för att snabbtorka.

Tvär böj: Håll stället där bambun ska böjas över en ljuslåga, och för den fram och tillbaka så att en bit av bambun blir upphettad. Böj samtidigt. Vid en viss temperatur "mjuknar" bambun. Ta bort den från värmen och låt kallna medan du fortfarande håller kvar böjningen. Det kräver lite träning, men det går. Har du en varmluftpistol kanske du tycker att det är enklare att använda den.

Pinnar av björk kan du också basa på samma sätt (fast inte lika mycket).


Figur: Basning (formböjning) av pinnar

Att gå sönder vid en häftig störtning är ganska ärofullt för en drake, men att gå sönder på väg till festivalen, sönderklämd i ett trångt bagageutrymme, är däremot rent nesligt. Därför är det bra om du gör dina drakar hopfällbara så att de tar så lite plats som möjligt när du transporterar dem. Du gör draken hopfällbar genom att låta antingen tvärpinnarna eller längspinnarna vara borttagbara, och för att enklast lyckas med det behöver du lite tunn plastslang (c:a 7 - 15 mm i diameter): I stället för att tejpa fast pinnen så tejpar du fast en bit slang (1 - 2 cm) där ändarna ska vara, och där pinnarna korsas sätter du också en bit plastslang. Slangbiten för pinnkorsningar (det har inget med avel att göra) kan du göra på olika sätt:


Figur: Slangkopplingar

Skelettet skall alltid vara på ovansidan av draken, d.v.s. närmast himlen. Om skelettet består av både längspinnar och tvärpinnar får man den bästa luftströmningen om längspinnarna är närmast seglet.

Framkanten på seglet ska alltid vara ordentligt sträckt. Eftersom det är där som vinden klyvs är det också bra om den är förstärkt. På plastsegel går det bra med ett lager tejp. På tygsegel räcker det med en fåll. Bakkanten däremot kan gärna vara lite slack för att kunna släppa vinden bra.

Om du syr seglet i tyg så passa på, när du ända fållar tyget, att gör små fickor för pinnarna. Ta då också och förstärka fickorna med ett extra lager tyg, så håller de längre.

Betsling

Att betsla en drake verkar vara en svår konst; om du ber tre "experter" om råd så räkna med att få tre olika svar, alla tre säkert bra på sitt vis. Det är lika bra att du blir din egen expert, och blandar teori med intuition.

För att draken ska lyfta måste seglet få just den vinkel mot vinden där lyftkraften är större än drakens tyngd. Det som bestämmer den vinkeln är hur flyglinan fästs i draken.

Man kan fästa flyglinan i draken i en eller flera punkter; man talar om enpunktsbetsel, tvåpunktsbetsel, fyrpunktsbetsel o.s.v. Det finns de som anser att enpunktsbetsel (s.k. Benne-betsel) är finast, och det ligger nog mycket i det: då kan draken röra sig helt fritt.

Enpunktsbetsel

Om vi börjar med Benne-betslet, så kan vi jämföra det med en gungbräda. Om du och din kompis väger lika mycket och sitter på varsin ände av brädan så väger det jämt. Men om man flyttar bocken lite åt ena hållet så väger den andra sidan ner.


Figur: Balans och balanseringspunkt

För att komma tillbaks till draken får vi göra ett trick i Joe Labero klass: Samtidigt som vi svänger upp brädan ett kvarts varv moturs förvandlas den till en drake. Dessutom byts bocken ut mot ett betsel (på den andra sidan!) och du och din kompis mot två (!) vindtryck. Simsalabim!


Figur: Låg betselpunkt - upprätning <---> Hög betselpunkt - utplaning

När vi pratade om vindens förmåga att lyfta draken, gjorde vi den förenklingen att tala om ett vindtryck som träffade draken i en punkt: vindtryckspunkten. Nu, när det gäller betslingen, måste vi krångla till det igen. Till en början får vi komma ihåg att vinden träffar hela drakens yta. Så delar vi upp detta totala vindtryck i två delar: en del som träffar seglet ovanför betselpunkten och en del som träffar seglet under betselpunkten. Vi kan för skojs skull kalla dem för upprätningstryck och utplaningstryck (att säga övertryck och undertryck skulle vara enklare, men det skulle leda tankarna vilse ännu mera).

Det vindtryck som träffar ovanför betselpunkten försöker få draken att resa sig, räta upp sig. Vindtrycket som träffar draken på undersidan av betselpunkten försöker däremot få draken att plana ut. De här två trycken motverkar alltså delvis varandra, och någonstans, när draken har funnit sin attackvinkel (beoende på tyngdbalansen), balanserar de varandra.

Flyttar du betselpunkten framåt/uppåt så blir den yta som ligger framför betselpunkten mindre och då minskar upprätningstrycket medan utplaningstrycket ökar. Då minskar förstås attackvinkeln. Så det besvärliga med enpunktbetsel är att hitta den punkt som ger rätt attackvinkel. Det fina med enpunktbetsel är att draken hela tiden rättar attackvinkeln efter vindstyrkan.

Tvåpunktsbetsel

Med tvåpunktsbetsel behöver man inte hålla på och göra nya hål i draken medan man letar efter den rätta attackvinkeln. Betslet består av en lina som är ungefär dubbelt så lång som draken. Linan ska fästas i mittpinnen: Fäst den ena änden en bit från framkanten och den andra änden en bit från bakkanten. Du låser attackvinkeln när du bestämmer hur lång den bakre delen av betslet ska vara i förhållande till den främre.

För att göra det enklare för dig att trimma in attackvinkeln är det bra att knyta fast en vanlig nyckelring i betslet. Sen kan du lätt flytta ringen framåt eller bakåt längs betsellinan; framåt för att minska attackvinkeln och tvärtom. Nyckelringen är också bra att kroka fast flyglinan i.


Figur: Ring på betselsnöre

Med två fästpunkter så blir det, förutom upprätningstrycket och utplaningstrycket, ytterligare en vindtryckskomponent (mellan betselpunkterna). Den ger ingen vridning av draken, så den behöver du inte bry dig om nu. Däremot är upprätningstrycket fortfarande viktigt. Därför ska du inte ha den främre fästpunkten för långt fram: mellan 1/4-del och 1/5-del av drakens längd från toppen räknat brukar kunna vara lagom.


Figur: Trimning av tvåpunktsbetsel

Det snöre du använder till ett tvåpunktbetsel skall helst inte vara tvinnat. Med betsel av tvinnat snöre (t.ex. bomullsvarp) tvinnar gärna hela betslet ihop sig och betselpunkten hamnar alldeles fel. Flätat snöre, som t.ex. persiennsnöre, är mycket bättre.

Flerpunktsbetsel

Om man har en drake med breda vingar och kanske lite veka tvärpinnar måste man ha ett brett betsel med minst tre punkter. Ett brett betsel avlaster påfrestningarna på mitten av tvärpinnen.


Figur: Flerpunktsbetsel

Nu börjar det bli svårt att samla ihop betsellinorna, med också här är det bra att samla ihop dem i en nyckelring. Se till att linorna parvis är lika långa och att nyckelringen hamnar rakt under mittlinjen! Alla linorna ska vara lika sträckta, möjligen ska de som sitter i mitten vara lite mer sträckta. (För att inte vinkeln mellan vingarna ska minska vid flygning.)

Flygning

När du ska flyga så välj ett stort öppet fält eller en strand. Där är chansen till jämn vind störst.

Varning 1: Flyg inte nära en kraftledning eller en järnväg, det kan vara livsfarlig!

Varning 2: Flyg inte när det är åska i luften, det kan också vara livsfarligt!

Bara det finns vind ska du aldrig egentligen behöva springa för att få upp en drake. Stå med vinden i ryggen och håll ut draken framför dig med ena handen och linan i den andra. Känn efter att den tar vind. Kasta upp den mjukt i luften och sträck linan. Om vinden är så svag att draken inte orkar dra ut lina av egen kraft ska du mata ut lina långsamt. Se till att linan håller sig sträckt hela tiden. För att få upp draken de där 10 m där det finns turbulensfri vind kanske du behöver pumpa. Då gör du så här: Låt draken segla iväg några meter medan du ger lite lina. Den sjunker säkert lite, men det gör ingenting för nu drar du kraftigt i linan, så långt du kan i ett armtag. Nu stiger draken snyggt en bit, och så släpper du iväg den igen och upprepar så hela proceduren tills du fått upp draken dit vinden drar.

Om det är lite dålig eller turbulent vind kanske du behöver lång startlina. Be en kamrat ta med sig draken och gå 10 - 15 m bort i vindriktningen medan du släpper ut lina. När du känner att vinden är tillräcklig ropar du Släpp! Samtidigt drar du åt dej linan så att draken får extra vindtryck.

Det är väldigt bra att ha handskar på sig när man flyger drake. Det kanske låter löjligt, men om draken drar i väg med linan och du ska bromsa den, kan linan bränna dig ordentligt och till och med skära in i fingret. Var lugn, det behövs ingen specialhandske, ta en gammal sliten.

Om draken inte vill flyga

Det kan inte hjälpas, men ibland vill inte ens en vacker drake flyga. Här är några av de vanligaste flygfelen och förslag till hur man ska komma tillrätta med dem.

Problem

Förslag till korrigering
Draken vill inte stiga utan flyger i en flack bana över marken.
1. Flytta fram betselpunkten för att minska attackvinkeln. Flytta lite i taget.

2. Svansen är för tung: kapa av en bit.

3. Draken är för tung och vinden för svag. Vänta på bättre vind.

Draken stiger fint en bit över marken men svänger sedan och dyker rätt i backen.
1. Dålig vindbalans. Öka draget genom att sätta på en svans eller förlänga den svans som redan sitter där.

2. Om draken störtar åt samma håll hela tiden kan det vara fel på:

A. Tyngdbalansen. Om draken störtar åt vänster så kompensera med en bit svans på höger sida om mitten och tvärtom.

B. Tvärpinnarnas symmetri. Den ena änden på tvärpinnan kan vara lite tunnare och därmed mer lättböjlig i vinden. Därför blir felet i vindbalans allt större ju mer vinden ökar. Draken kan alltså flyga bra i en viss vind men vara helt omöjlig i en starkare vind.

Draken gör inget motstånd mot vinden utan fladdrar och störtar efter att ha stigit några meter.
För liten attackvinkel: flytta betselpunkten bakåt så att draken tar mera vind.
Draken stiger ganska snällt en bra bit upp, men drar sedan kraftigt och dyker i backen.
Betsel och svansar är inte dimensionerade för de vindar som blåser däruppe. Försök med längre svans.

Dekorationer

Knutar

Några ganska vanliga drakmodeller

Kinesiska

Tusenfoting

Sexkant

Japanska

Rokkaku

Edo

Koreanska

Kampdrake

Indiska

Kampdrake

Malajiska

Malaj

Thailand

Ormdrake

Nordamerikanska

Låddrake

Eddy

Släde

Delta

Europeiska

Marconi

PH-drake

della Porta

Festivaler

När man går på drakfestival ska man ha med sig tre drakar: en för lätta vindar, en för goda vindar och en för hårda vindar. Och så en rejäl matsäckkorg för inga vindar alls.

Varje år hålls drakfestivaler på några ställen i Sverige, bland annat :

I mitten på maj i Västerås

I mitten på maj i Stockholm

I slutet av juli i Gotland (på Sysne)

En vecka senare, också på Gotland (på Holm Hällar)

I slutet av augusti i Sala (inte riktigt varje år)

I Göteborg, nästan varje månad

Åk till en festival med dina fina drakar, flyg och träffa alla dessa härliga drakentusiaster!

Mera om drakar och drakbyggen...

I bokhandeln är det är inte lätt att få tag på böcker som handlar om drakar och drakbyggen. På biblioteket, däremot, kan man hitta både svenska och utländska böcker med många beskrivningar på drakbyggen. Leta dig fram till hyllan Rd (både på vuxenavdelningen och på barn/ungdomsavdelningen) så kanske du hittar någon av de här böckerna:

Hur man bygger och flyger med drakar
Christina Björk, Bonniers 1974, 48 sidor

Drakboken
John Dyson, Carlsen/if 1988, 30 sidor

Göra egna drakar
Magnus Günther, Rabén & Sjögren 1983, 64 sidor

Konsten att bygga drakar
Jean-Paul Mouvier, Hemmets Journals Pandaserie 1975, 95 sidor

Om konsten att bygga och flyga drakar
Olle Nessle, Norstedts 1984, 64 sidor

Kites - an historical survey
Clive Hart 1969, 196 sidor

Making and flying modern kites
Jim Rowlands, Dryad 1988, 127 sidor

Kites (kallas ibland "Drakbibeln")
David Pelham, Penguin Books 1976, 228 sidor


Resten av "Vackra drakar vill gärna flyga"

Vackra drakar... del 1

Vackra drakar... del 2

Vackra drakar... del 3


Tillbaka till tangoKites"